Efterbehandling av ölet gör smakskillnad
Alla öl-fantaster där ute vill såklart att ölet ska få den bästa smak och doft som är möjligt. Och ölbryggning i sig handlar väldigt mycket om just det - doft och smak. Hur får man till den smaken man vill ha i sitt öl?
Här hos oss hittar du massor av tips och råd kring vad du kan tänka på när du brygger öl och vad som passar bäst för vilken typ av öl, och så vidare. Men - vad gör man egentligen när ölet är färdigjäst och färdiglagrat? Vad är det sista steget i bryggprocessen som påverkar smaken? Jo -- då är det dags för efterbehandling av ölet. Det finns olika saker man kan göra, till exempel är det en del som väljer kylstabilisering och filtrering av ölet. Men det man också kan göra, som är väldigt efterfrågat, är kolsyresättning av ölet -- och just kolsyresättning av ölet ska vi gå igenom i dagens blogginlägg.
Vad är fördelarna med kolsyresättning av öl?
Kolsyresättning av ölet påverkar smaken, då kolsyra i sig stimulerar nerver i munnen som är känsliga för värme, kyla men också förstås 'retande' ämnen såsom alkohol och chili. Kolsyran påverkar också ölets smak genom att bära flyktiga aromer ut ur ölen, som i sin tur når din näsa lättare.
Kolsyra, förutom att vara en smak och doftbärare till ölets fördel, har också en stor påverkan på ölets skum och den krämiga känslan vi ofta förknippar med ett bra skum i dryck.
Kolsyrehalt mäts i volym
Vanligtvis mäter vi eller uttrycker kolsyrehalt i volymer, alternativt gram koldioxid per liter öl. Viktigast att ta med sig här är att CO2-volymen ökar i ölet när du ökar trycket vid en fast temperatur. CO2-volymen ökar också om temperaturen minskar och trycket är varaktigt.
Ett exempel:
Ett öl i jämnvikt vid 8°C har ett tryck på 0,8 Bar av kolsyra inställt, så har den en volym på 2,2 volymenheter bunden koldioxid.
Om du sedan ändrar temperaturen på ölet till 0°C i fatat men bibehåller trycket så ändras volymen bunden koldioxid till 2,8.
Här finner du en kolsyresättningstabell, vilket är utmärkt att titta på om du vill få bättre insyn i hur gasnivåerna ser ut vid jämnvikt vid olika temperaturer och tryck.
I tabellen anges jämviktstrycket i bar vid olika koldioxidhalter i ölet (angivna i volym/volym) och temperaturer.
CO2 Volym/volym
| Temp °C | 1,8 | 2,0 | 2,2 | 2,4 |
| 0 | 0,1 | 0,2 | 0,4 | 0,5 |
| 1 | 0,2 | 0,3 | 0,4 | 0,6 |
| 2 | 0,2 | 0,3 | 0,5 | 0,6 |
| 3 | 0,3 | 0,4 | 0,5 | 0,7 |
| 4 | 0,3 | 0,4 | 0,6 | 0,7 |
| 5 | 0,3 | 0,5 | 0,7 | 0,8 |
Se hela tabellen på www.pgw.se/faq. Scrolla ner till "ölbryggning faq", och så hittar du den under "kolsyresättningstabell".
Vad är jämnvikt?
Jämnvikt är när vätskan är mättad av koldioxiden vid en viss temperatur. Detta kan gå i olika hastighet, och det beror främst på dessa faktorer:
- Förhållandet mellan gasens yta i förhållande till mängden öl
- Skillnaden i koncentration mellan gasen och ölet
- Tiden
Hur kolsyresätter man öl?
En av de mest pålitliga metoderna för att kolsyresätta öl till den nivå du önskar, är att skapa ett konstant tryck under samma konstanta temperatur - och sedan vänta.
Ett exempel:
Du vill kolsyresätta din öl till 2,4 volymer. Du vet att du kommer servera ölen från en kyl som håller håller 6 °C. Då, ska du enligt kolsyresättningstabellen sätta jämnviktstrycket vid 6 °C och 2,4 volymer koldioxid till ca 0,9 Bar.
Den allra enklaste metoden är att du ställer in fatet i kylen. Koppla sedan in kolsyreanläggning och ställ in regulatorn på 0,9 Bar och vänta sedan. För ett 19-liters fat tar det vanligtvis runt 5 till 7 dagar för att komma i jämnvikt. Det är inte det snabbaste sättet, men det finurliga med att använda denna metod är att risken för att tillsätta för mycket kolsyra till ölet blir betydligt mindre.
Om du inte känner för att vänta i en vecka, och är mån om att smaka på ditt nya öl så kan du snabba till processen genom att du kopplar in din utrustning som vi tidigare förklarat, och sedan skakar du eller rullar på fatet. Om du väljer att göra detta - var då noga med att ha en lång gasslang så att fatet kan rulla fritt, utan att det förstör regulatorn eller kopplingar.
Detta gör man för att öka ytan mellan gasen och ölet, som skakning eller rullning av fatet hjälper till med.
Metoden fungerar bäst om fatet skakas/rullas en stund för att sedan vila - och sedan görs processen om igen. Efter att ha upprepat detta flera gånger kommer man att märka skillnad på ljudet från koldioxiden som flödar genom regulatorn.
När ölet är i jämvikt med trycket i gasfickan kommer ljudet från koldioxid som strömmar genom regulatorn att avta. Det går även att öka trycket (koncentrationen av kolsyra) till en högre nivå än önskat jämviktstrycket för att påskynda processen, men risk finns att man har i för mycket.
Bra koll ger godare resultat
Vi hoppas att detta blogginlägg har gjort kolsyresättning av ditt öl mer begripligt, och oavsett vilken metod du använder så önskar vi dig en vällyckad process som leder till ett krämigt skum och delikata smaker! Glöm inte att kolsyresättningstabellen finns tillhanda här om du blir osäker.
